Ringspänne

Ringspännen tillhör hos oss främst mansdräkten, medan de i Finland också brukats som parspännen i kvinnodräkten (exempel härpå finns också på Gotland). Små ringspännen har i Birka också påträffats som kvinnliga särkspännen. Ringspännen består av en bygel, ringen, som vanligen avslutas med knoppar i någon form - fasetterade, kulformiga, djurhuvudformiga o d - och en nål, vars tjockända är utplattad och upprullad till ett rör, som trätts över bygeln. Ringspännen är vanligen av brons men silverringspännen är inte ovanliga, sådana påträffas emellanåt, särskilt på Gotland. Ringspännen är antingen helt släta eller ornerade, och då vanligen med stämpelornamentik. Även djurornamentik förekommer, gärna närmande sig den plastiska såsom i friskulpterade djurhuvudändar. Någon enstaka gång påträffas praktexemplar av ringspännen med niellerade" silverplåtar och förgyllning . De största ringspännena, stora som handflator, har brukats som axelspännen i männens mantlar omväxlande med stora ringnålar Mindre ringspännen betraktas också som mantelspännen medan de minsta kan ha suttit i skjortsprund eller hållit ihop ett lättare ytterplagg vid halsen. I mansgravar påträffas ofta två olikstora ringspännen, även tre förekommer. Emellanåt har ett ringspänne i skelettgravar legat vid knät; det är oklart om det då har suttit nedtill i manteln för att hindra denna från att flaxa om benen eller om det kan haft någon förbindelse med svärdets fästande (vid kroppen). Ringspännen är förutom i Norden spridda över vida områden in i Ryssland ehuru de olika landområdena har lokala varianter i utformningen.