Kedjegarnityr

Kedjegarnityr, kvinnosmycke som består av flera rader bronskedjor, som i vardera änden fästs i kedjeplattor, dvs närmast trekantiga bronsplattor med en upphängningsögla i den spetsiga överdelen och en rad hål i den raka nederkanten för kedjorna. Kedjegarnityr, som har traditioner bakåt i vendeltiden då de är tämligen enkla och smäckra, är under vikingatiden kraftiga smycken med tunga kedjor och plattor som ofta är dubbelskaliga och försedda med djurornamentik. Kedjegarnityr var moderna in i äldre vikingatid, men blev under yngre vikingatid omoderna (jfr Pärlspridare); utrangerade kedjeplattor har påträffats omgjorda till spännen (jfr Enkelspännen). Bruket att bära Kedjegarnityr, som i Sverige är begränsat till Gotland, har en motsvarighet i den förkärlek för kedjor, som uppträder i Finland och Baltikum