Plog

STÅ-BRÅ: En plog skär loss och vänder en del av jorden (tiltan) medan ett årder endast ristar spår i marken. De äldsta plogarna härrör från tiden vid Kristi födelse. I Sverige introducerades kanske plogen under senare delen av järnåldern. De första plogarna var sannolikt hjulplogar, helt tillverkade i trä. Den första svenska plogen helt i järn kom inte förrän omkring 1800. Dock hade plogdelar redan långt dessförinnan gjorts i eller klätts med järn. VIK: Plogar är känd först i tidig medeltid i Skandinavien, men fanns tidigare på kontinenten. Plogar har till skillnad från årdret en vändskiva som vänder den upplöjda jorden och därmed underlättar nedbrytningen av grässvålen. Med Plogens införande blev det betydligt effektivare att bruka igenvuxen mark och obruten grässvål. Årdret som föregick plogen, skar upp fåror symmetriskt utan att vända jorden. Den användes f f a för att luckra upp jorden före sådden, att bryta upp jorden efter skörden och för att dra upp ogräs. Både Plog och årder var försedda med en skoning av järn för att skydda mot nötning. MED: Plog är belagd från Skåne på 1100-talet och i Västergötland åtminstone från 1200-talet. Till mellersta och N Sverige spreds plogen under senmedeltiden. I Ö, mellersta och N Sverige kom högplogen. och högårdret att bli de förhärskande typerna under senmedeltiden. Tidigare hade enklare typer dominerat i området. Hjulplog och hjulårder finns belagda från senmedeltiden i Skåne, men fanns där eventuellt redan tidigare. Denna typ förblev den dominerande fram till det moderna genombrottet inom jordbruket i Skåne.