Kärlfunktion

Uppdelning av kärl efter en antagen primär- eller sekundärfunktion. Funktionen har varit den viktigaste orsaken för valet av den primära kärlfunktionen. I de flesta fall är formen är funktionellt betingad men har speciellt i de finare kärlen fått stilistiska, kulturella eller socialt betingade drag. Det är oftast de sistnämnda faktorerna som ger oss möjligheter att datera kärlen. En inåtlutande mynning eller en kärl med ett indraget mynningsparti (t ex situlaformade kärl) är till exempel lämpliga för att förvara framförallt vätskor. Kärl med utåtlutande mynningspartier är i stället lämpliga för servering och för att dricka från. Många gånger kan kärl ha fyllt olika funktioner under sin brukstid. Exempel är kok-, förvarings- eller dryckeskärl som primärt har använts som ett kärl i vardagen eller i fester. Samma kärl kan sedan ha fått en sekundär användning i gravritualen eller i depåoffer. I de förstnämnda fallen har de har då deponerats som benbehållare eller bikärl i gravar. I vissa fall kan kärlen vara specialtillverkade för gravritualer. Ett annat exempel på dubbla funktioner kommer från yngre bronsålder. Då är det vanligt att hänkelskålar, som sannolikt har varit dryckes- eller bordskärl, används som lock till benbehållarna i gravar. I många fall har skålarna antagligen fungerat som lock även i hemmet. Kärlformen och -storleken ger en indikation på funktionen men i vissa fall kan funktionen bestämmas genom analyser, bruksspår och organiska beläggningar,