Stridsyxekeramik

Stridsyxekeramik har på bas av kärlformer och dekorer indelats i typgrupper fran A till O. Stridsyxekeramiken innebar en en introduktion under mellanneolitikum av ett helt nytt keramiskt hantverk i Sverige. Från Erteböllekermaiken fram till det gropkeramiska hantverket har metoder och traditioner varit mycket stabila. Endast en naturlig utveckling av tekniken skett. Hantveket baserades på mer eller mindre osorterade kalkfria leror, magrade med krossad bergart. Kärlen brändes i öppen eld. Från detta hantverk skiljer sig produktionen av stridsyxekeramikens G-kärl vad gäller råmaterial, magringsteknik, uppbyggnadsteknik, kärlform, orneringstyp, bränningsteknik, kärlfunktion. Det avancerade hantverk som producerade G-kärl utnyttjade kalkhaltiga, sorterade finleror som råmaterial. Leran magrades med chamotte och växtmaterial. De halvsfäriska och tunnväggiga kärlen formades genom tumning och dekorerades, även kärlbotten med heltäckande sick-sackmönster. Bränningen skedde i en reducerande atmosfär i täckt eld eller i grop. G-kärlens täta gods gjorde dem särskilt väl lämpade till behållare för vätskor. Från G-kärl skedde en utveckling till kärl av H-typ, vilket innebar en viss anpassning till en annan teknik. I en del H-kärl finns förutom chamotte som magring även krossad bergart. Skärvtjockleken ökade jämfört med G-kärlen. Mycket markant blir denna anpassning till gropkeramiskt hantverk i godset av kärltyp J. Rålera såväl som magringsmedel är identiska med gropkeramiskt gods. J-kärlen brändes i öppen eld. Godstjockleken ökade ytterligare. Endast kärlform och ornering påminner om J-keramikens ursprung. Även kärl av A-typ skiljer sig från gropkeramik i fråga om form och dekor, men bortsett från den något kalkhaltiga leran i A-kärlen har godset i de båda keramikgrupperna stora likheter. Kärl inom gruppen C tillhörde sannolikt ett senneolitiskt skede. Flertalet har hittats på boplatser med material från senneolitikum och även från bronsåldern. Analys av kärlproptioner ger resultat som visar stor överensstämmelse med senneolitiska krukorna. Merparten av G- och H-kärl har hittats på lokaler längs Skånes och Blekinges södra och östra kuster. Detta kan vara en indikation på ettsydöstligt ursprung för stridsykekeramikens avancerade hantverk.