Förvärv: 34862

Under åren 1969–70 undersöktes gravfältet RAÄ 100 i Danmarksby (Förvärv 34861) av Rikskvarieämbetets uppdragsverksamhet, UV, med anledning av färdigställandet av motorvägsbygget mellan Valloxen och Uppsala. Därefter följde seminariegrävningar år 1972–75 av Arkeologiska institutionen, Uppsala universitet. En gravfältskarta utfördes vid en första inventering av området för ekonomiska kartan av Riksantikvarieämbetet redan 1943. Under första etappen 1969–70 undersöktes cirka en tredjedel av gravfältet (A11, A13-A98). Sammanlagt undersöktes cirka 10 000 m2. Därtill undersöktes två stora områden utanför det inventerade gravfältet vilket i sydväst inkluderade ett stenflak, ett härdgropsområde, en sentida smedjegrund (RAÄ 200) samt boplatslämningar. I nordväst undersöktes ett stort avschaktat område där ett par kammargravar, en kistgrav och ett par små brandgravar delvis bevarats under åkerplöjan. Under denna första etapp bekostade vägverket undersökningen samt höll med utrustningen. Etapp två, 1972–75, omfattade hela det kvarvarande gravfältet som riskerade att förstöras genom plöjning. Arkeologiska institutionen, Uppsala universitet, finansierade seminariegrävningarna och de kompletterade undersökningarna under etapp 2. Sammanlagt dokumenterades över 200 anläggningar och ett hundratal gravar. Förvärv 34862 inkluderar material från RAÄ 200 som upptäcktes söder om gravfältet och undersöktes pga en synlig husgrund i området. Under undersökningen upptäcktes 36 oregelbundet spridda härdgropar i ett 22x18 meter stort område. Några härdgropar bildade en rak linje. Innehållet på groparna var framför allt sotig lera, kol och skörbrända sten. I härdgrop 52 framkom ett skadat kärl av mörkt gods samt fårben men de flesta av groparna var fyndtomma förutom enstaka djurben. I själva området hittades även spridda fynd av rödbränd, grov keramik. Dateringen på härdgropsområdet är oklart men kan sträcka sig från järnålder till medeltid. Eftersom det inte hittades slagg eller smälta tolkades groparna som kokgropar. På samma nivå hittades en stenflak som har förmodligen fungerat som underlag för en broanläggning. I samma område undersöktes även den synliga husgrunden som visade sig var en smedja som mätte 4x5x6 meter. Dateringen till slutet av 1800talet till början av 1900talet baseras på föremål som en knapp, tegel, glas, keramik och enstaka ben (brända och obränd).