Föremål

Mynt

Upphov: Bonnevier, Helena, Ekonomiska museet - Kungliga myntkabinettet/SHM (CC BY 4.0) Du får bearbeta och dela verket för alla ändamål, även kommersiella, så länge du anger upphovsperson och licensgivare.

Ladda ner media Information om bilden

1/3

Upphov: Bonnevier, Helena, Ekonomiska museet - Kungliga myntkabinettet/SHM (CC BY 4.0)

Ladda ner bilden

Du får bearbeta och dela verket för alla ändamål, även kommersiella, så länge du anger upphovsperson och licensgivare. (CC BY 4.0)

Information om bilden

2/3

Upphov: Bonnevier, Helena, Ekonomiska museet - Kungliga myntkabinettet/SHM (CC BY 4.0)

Ladda ner bilden

Du får bearbeta och dela verket för alla ändamål, även kommersiella, så länge du anger upphovsperson och licensgivare. (CC BY 4.0)

Information om bilden

3/3

Upphov: Hildebrand, Gabriel, Ekonomiska museet - Kungliga myntkabinettet/SHM (CC BY 4.0)

Ladda ner bilden

Du får bearbeta och dela verket för alla ändamål, även kommersiella, så länge du anger upphovsperson och licensgivare. (CC BY 4.0)

Information om bilden
Museum
Ekonomiska museet - Kungliga myntkabinettet
Föremålsbenämning
Mynt
Kategori
  • Mynt
  • Svenska mynt
Valör
penning
Material
Silver
Storlek
Vikt 0.29 g
Datering
1167 – 1196
Tidsperiod
Medeltid
Tillverkningsplats
Tillverkare
Knut Eriksson (Myntherre)
Föremålsnummer
100257_KMK
Litteratur
Svenska mynt under vikingatid och medeltid (ca 995-1521) samt gotländska mynt (ca 1140-1565), 1970, LL I:A:4 (Lagerqvist, Lars O)
Tillhörande texter
Typ
Föremålsskylt
Titel
Penning, Svealand, Knut Eriksson, 1167–1196
Källa
Till Ekonomiska museets permanenta utställning
Datum
2024-04-30
Text

I Sigtuna myntverkstad – varifrån vi tror att just denna silverpenning kom på 1180-talet – lät kung Knut prägla mynt med kungabild och sitt namn. Han var den förste sedan Olof Skötkonungs och hans son Anunds dagar att ange sitt eget namn på mynt.

Kungabilden omges av KANVTVS (= Knut på latin). Kronan pryds med hängande band vid sidorna, den kungliga manteln hålls ihop med ett spänne. Manteln ska få bäraren att framstå som mäktig. Fler kungliga attribut behövdes inte. Här råder inga tvivel om vem som var både kung och myntherre.