Köl

På ovansidan svagt ryggad utmed större delen av timrets sträckning och med rundat tvärsnitt undertill. Svaga sågspår på ovansidan av kölen.Timret är ett centrumutbyte ur en stock. Kölen är något skadad i den förliga ändens styrbordsdel och på undersidan finns enstaka spår efter någon skadeorganism (Limnoria lignorum?). I den förliga änden finns på ovansidan en horisontell snedlask som är 460 mm lång. På ovansidan av timret i laskens förliga ände finns rester av två järnspikar och i den aktre delen av lasken finns tre stycken. Endast de två främre är genomgående. Dessa har bevarade huvuden på kölens undersida och är således slagna utifrån. Mellan laskens förliga respektive akterliga järnförbindningar finns två dymlingar samt ett hål efter en dito. Dymlingarna är 24 respektive 25 mm i diameter och hålet mäter 27 mm. Den aktre av de tre har eventuellt ett huvud på undersidan av kölen och är i så fall ingen dymling utan en nagel (digitaliserad som nagel). Detta betyder att den i så fall troligen är slagen från båtens utsida. På ovansidan i den aktre änden finns två järnförbindningar mellan köl och akterstäv, vilka ej är genomgående. Akter om dessa finns rester av en dymling med troligen sexkantigt tvärsnitt, vilken mäter 35 mm i diameter. Dymligen är genomgående genom kölen och kilad från utsidan med två tvärgående kilar, den ena ca 14 mm bred och med ett oregelbundet ovalt tvärsnitt och den andra ca sju mm bred och med ett närmast rektangulärt dito. Den större av de två förefaller i sin tur vara kilad med en kil med rektangulärt tvärsnitt, ca fem mm bred. Kölen avslutas med en snedfasad häl som skjutit ut ca 100 mm akter om akterstäven. Spunningen övergår i aktern till att bli vertikal. På ovansidan av timret finns rester efter ett flertal järnförbindningar/järsnpikar. Flera av dessa utgör troligen sambordsspikar, vilka slagits utifrån och (oavsiktligt?) penetrerat kölens fjäder. Åtminstone två av de förligast belägna förbindningarna förefaller emellertid också att vara viade. Eftersom flera hål efter järnspikar finns centralt på kölens rygg måste dessa emellertid ha haft en annan funktion än sammanhållning av sambord och köl. Dessa förbindningar förefaller dock att vara av för klena dimensioner och för grunt islagna för att utgöra förbindningar mellan spant och köl. På styrbordssidan är spunningen 31 mm djup. Centrumavståndet mellan spunningens järnspikar ligger mellan 70 och 315 mm. På grund av beläggning av korrosion i den aktre änden är såväl det exakta antalet järnnaglar som dessas inbördes avstånd svårbestämbara. I den förliga änden av styrbordssidans spunning påträffades vid digitaliseringen ett smitt järnbleck som förefaller att ha varit fastspikat mot fjäderns undersida, möjligen som tätning eller reparation (Fnr 53/50068). På babordsidan är spunningen 32 mm djup. Babordssidans järnspikar sitter med ett centrumavstånd på mellan 55 och ca 300 mm. På grund av korrosion i den aktre änden är det exakta antalet järnnaglar och dessas inbördes avstånd svårbestämbara. Lämplig för dendroprovtagning. Dendroprov ej taget?