Upphov: Livrustkammaren, Livrustkammaren/SHM (CC0) Detta verk är befriat från upphovsrättsrestriktioner och fritt att använda på alla sätt.
LADDA NER BILDEN Information om bildenTrumma, Lappland
Oval trumma, så kallad ramtrumma, med ställning av trä och längsriktat handtag på undersidan. I ett tvärband på mitten och i ramkantens övre del fragment efter hängen. Utvändigt klädd med pergamentsartat renskinn, fäst med remmar i ställningen. På skinnet målade figurer och symboler i brunt. Till trumman hör trumpinne 20634. "Ao 1694 d. 20 Novembr. lefverass uthi Rust Cammarn en lapp medh een lapmudh och bllå fodrat mösssa lijgandes uthi een akia kiörandes föör sigh een Reenn, medh sijtt tygh på sigh och een klåcka under Hallsen, detta ähr förährat af Landz Härren ifrån Nårlandh Grefwe Duklass"
Nedanstående beskrivning är hämtad från: Kuoljok, Sunna ”Det är nästan så att jag blir tårögd”. Dokumentation av samiska föremål vid Skokloster slott och Livrustkammaren, Duoddaris 32, Rapportserie. Dokumentation från Ájtte Duottar- ja Sámemusea/ Ájtte Svenskt Fjäll- och Samemuseum, Jåhkåmåhkke/ Jokkmokk 2020. För källhänvisningar se rapporten. Beskrivning: Trumman är en ramtrumma, alltså tillverkad av en träribba som svepts till en oval och med ett skinn spänt över ramen. På baksidan sitter ett handtag, som satts fast upptill och nedtill i ramen, dvs. i kortsidorna. I nederkanten har handtaget lossnat från ramen. På ramens utsida är parallella linjer ristade med ristmått. Trumskinnet är trasigt och sprucket. Skinnet har spruckit så två större revor har bildats. På skinnet är figurer målade. Figurerna är mest synliga längs kanten. Skinnet är mer nött på mitten, kanske där man har hamrat mest där och gjort figurerna svåra att se. Skinnet är råskinn, dvs. renskinnet är avhårat men inte garvat. Skinnets kant är omlindad med sentråd och fastsydd vid svepet med sentråd genom hål i svepet. Tråden går längs svepets insida och man har stuckit ut den i varje hål, sytt ett stygn genom skinnet och sedan dragit tråden in genom hålet igen. På så sätt följer tråden svepets insida. Trummans ram är ihopnitat på ena långsidan. ”Den är hopsatt med tenn-nit, säger Per-Ola Utsi. Troligast är det tenn för det är så svart. Man har borrat hål och sen har man nitat så man har fått fäste där på utsidan.”[96] På baksidan, undersidan, av trumman är en skinnrem fastknuten från ena långsidan till den andra och runt handtaget. I den är flera skinnremmar fastsatta. En av dessa delar sig i tre ändar; allt omvirat med tenntråd. I en av dessa tre ändar finns en grön klädestofs, i den andra är ett metallhänge (gulmetall, koppar?), i den tredje änden saknas avslutning. Klädestofsen är uppklippt i ”flärpar”. Ytterligare en skinnrem, som delar sig i tre ändar, hänger här. En av ändarna har gått av, men de två andra är omvirade med tenn. Inga tofsar eller hängen finns kvar. I ytterligare en skinnrem hänger en kort mässingkedja. Skinnremmarna är av vitgarvat skinn, ser det ut som. I kanten på svepet sitter också några skinnremmar. En är omlindad med otvinnad tenntråd. I en annan, tvinnad barkgarvad, skinnrem sitter korta mässingkedjor. Samiska trummor är konstruktionsmässigt av två typer, ramtrummor och skåltrummor. Ramtrummans kropp består av en träribba som böjs som ett svep och vars ändar nitats eller sytts ihop. Skåltrumman har en kropp urholkad ur en vril, en knölformig utväxt på ett träd.Skinnet till en samisk trumma är gjort av avhårad och skrapad renhud, men ogarvad. När denska monteras på skålen fuktas den. I torrt tillstånd är en ogarvad hud hård.De flesta ramtrummor är sydsamiska. Det finns 42 sydsamiska trummor bevarade och alladessa, utom en, är ramtrummor, dessutom finns en centralsamisk trumma och två trummor från Kemi lappmark som är ramtrummor. Den andra typen av samiskatrumma är skåltumman,som tillverkas av en vril.[97] Material: trä, rågarvat renskinn, barkgarvat renskinn, vitgarvat renskinn, tenntråd, sentråd, mässing. Ramen är av björk, enligt Per-Ola Utsi. ”Svepet gjorde man nästan alltid av björk. Med furu var det mycket kåda och sådant där om man skulle blött det. Och björken är väldigt böjbar när den är genomblöt. Man klöv den och så fick den ligga någon vecka i vatten och så böjde man den. … Handtaget är av gran eller tall.” [98] Enligt Ernst Manker är denna trummas ram av furu, medan handtaget är av gran.[99] Dekor: ristningar längs svepets kant, gjort med ett ristmått. Ursprung: trumman kom till Livrustkammaren år 1694 tillsammans med renekipaget. Trumman är nummer 8 i Ernst Mankers bok Die Lappische Zaubertrommel I, från 1938. Redan då är trumskinnet sprucket, vilket framgår av fotografier. Trummans ursprung är okänt, men Manker anser det som troligt att den kommer från Lycksele lappmark och att den är av sydsamiskt modell, ”Åsele-typ”. Manker beskriver noggrant och detaljerat trumman i sin bok.[100]
| Museum |
Livrustkammaren
|
|---|---|
| Föremålsbenämning |
Trumma
|
| Kategori |
Slagverk
|
| Storlek |
|
| Antal |
1
|
| Datering |
1600-tal |
| Tillverkningsplats | |
| Tidigare ägare | |
| Föremålsnummer |
33396_LRK
|
| Andra nummer |
Nr 1867: 27:201
|
| Relaterat föremål |