Upphov: Bonnevier, Helena, Ekonomiska museet - Kungliga myntkabinettet/SHM (CC BY 4.0) Du får bearbeta och dela verket för alla ändamål, även kommersiella, så länge du anger upphovsperson och licensgivare.

LADDA NER BILDEN Information om bilden

Föremål

Mynt

Museum	Ekonomiska museet - Kungliga myntkabinettet
Föremålsbenämning	Mynt
Kategori	Mynt Fyndmynt Svenska mynt
Valör	penning
Material	Silver
Storlek	Vikt 0.47 g
Datering	1140 (ca)
Tidsperiod	Medeltid
Tillverkningsplats	Gotland
Tillverkare	anonym (Myntherre)
Föremålsnummer	104514_KMK
Litteratur	Svenska mynt under vikingatid och medeltid (ca 995-1521) samt gotländska mynt (ca 1140-1565), 1970, LL XX:1:a (Lagerqvist, Lars O)
Förvärvsnummer	28830
Omnämns i katalog	Mynt på Catview
Förvärvsdatum	1969
Fyndplats	Plats: Burge, Fornlämning: L1977:7032, Socken: Lummelunda socken, Kommun: Gotland kommun, Landskap: Gotland, Land: Sverige
Arkeologisk kontext	Skattfynd
Kontextnamn	Burgeskatten
Undersökare	Nylén, Erik
Tillhörande texter	Typ Föremålsskylt Titel Penning, Gotland, okänd myntherre, cirka 1140 Källa Till Ekonomiska museets permanenta utställning Datum 2024-04-30 Text På Gotland började man tillverka mynt omkring år 1140. Gotland var självständigt från fastlandet och exakt var på ön mynten tillverkades är okänt. De första gotländska mynten var tvåsidiga (med motiv på båda sidor) penningar. Den ena sidan av de gotländska penningarna visar ett kors, antingen ett klöverkors eller ett hjulkors. Korsvinklarna är oftast prydda med kulor. På de tidigaste och bäst utformade mynten finns en mer eller mindre läsbar omskrift (text), ibland endast bokstavsliknande tecken, några enstaka mynt har runskrift. Vid den här tiden fanns olika mynträkningar i olika delar av Sverige. En och en halv gotländsk penning motsvarade till exempel en penning från Svealand. Den gotländska mynträkningen gällde även i Östergötland, eftersom Gotland hörde till Linköpings stift. 12 gotlandspenningar motsvarade i värde en örtug.