Föremål

Mynt

Upphov: Bonnevier, Helena, Ekonomiska museet - Kungliga myntkabinettet/SHM (CC BY 4.0) Du får bearbeta och dela verket för alla ändamål, även kommersiella, så länge du anger upphovsperson och licensgivare.

Ladda ner media Information om bilden

1/3

Upphov: Bonnevier, Helena, Ekonomiska museet - Kungliga myntkabinettet/SHM (CC BY 4.0)

Ladda ner bilden

Du får bearbeta och dela verket för alla ändamål, även kommersiella, så länge du anger upphovsperson och licensgivare. (CC BY 4.0)

Information om bilden

2/3

Upphov: Bonnevier, Helena, Ekonomiska museet - Kungliga myntkabinettet/SHM (CC BY 4.0)

Ladda ner bilden

Du får bearbeta och dela verket för alla ändamål, även kommersiella, så länge du anger upphovsperson och licensgivare. (CC BY 4.0)

Information om bilden

3/3

Upphov: Hildebrand, Gabriel, Ekonomiska museet - Kungliga myntkabinettet/SHM (CC BY 4.0)

Ladda ner bilden

Du får bearbeta och dela verket för alla ändamål, även kommersiella, så länge du anger upphovsperson och licensgivare. (CC BY 4.0)

Information om bilden
Museum
Ekonomiska museet - Kungliga myntkabinettet
Föremålsbenämning
Mynt
Kategori
  • Mynt
  • Fyndmynt
  • Svenska mynt
Valör
penning
Material
Silver
Storlek
Vikt 0.22 g
Datering
1229 – 1234
Tidsperiod
Medeltid
Tillverkningsplats
Tillverkare
Knut Långe (Myntherre)
Föremålsnummer
100500_KMK
Litteratur
Svenska mynt under vikingatid och medeltid (ca 995-1521) samt gotländska mynt (ca 1140-1565), 1970, LL IV:A:5 (Lagerqvist, Lars O)
Förvärvsnummer
Omnämns i katalog
Förvärvsdatum
1879
Fyndplats
Tillhörande texter
Typ
Föremålsskylt
Titel
Penning, Svealand, Knut långe, 1229–1234
Källa
Till Ekonomiska museets permanenta utställning
Datum
2024-04-30
Text

På denna svealandspenning har man valt att visa en lilja tillsammans med omskriften KANVTVS, Knut. Liljan symboliserar kunglighet och är livets blomma. När blomman avbildas i denna förenklade form brukar den kallas fransk lilja. Sedan cirka 1160 finns den på den mäktige jarlen Birger brosas vapensköld.

Mynttypen har bara hittats i ett enda skattfynd. Det kom fram tillsammans med flera andra av Knut långes svealandspenningar när en kyrkogårdsmur i Eskilstuna, Södermanland, revs år 1879.