Altarprydnad

Altarprydnader. Fristående altaren torde som enda altarprydnad ha haft ett mindre altarkors och för övrigt vad som motiverades av liturgin. På altaret kunde också stå ett relikskrin. Få fasta altarprydnander från äldre medeltiden har bevarats på kontinenten och i Norden. De tidigaste altarprydnaderna som bevarats i Norden hör till antemensalena i metall och utgörs av låga, horisontella skärmar med figurreliefer som står vid altarets bakre kant; en rikt utformad bågställning över detta omsluter ett krucifix. Under gotisk tid kommer retablet, en skärm med måleri eller skulpturer, placerad vid altarets bakre kant. På Gotland har flera sådana fr 1300-t:s mitt bevarats, med en central framställning omgiven av apostlar eller helgon i arkader. När detta schema utvecklas vidare genom att retablet med skulpterade figurer förses med flyglar har vi altarskåpet (lat. tabula/altaris/, fsv. taffla), som består av mittparti (corpus) på en lådformig sockel (predella), vanligen målad, samt flyglar, invändigt försedda med skulpturer, utvändigt med målningar. Till de tidiga altarskåpen i Norden hör högaltarskåpet i Lunds dom k:a (1390-talet) med anknytning till Meister Bertram i Hamburg. Större altarskåp kunde förses med dubbla dörrar, de yttre vanligen målade, och skåpet kunde då visa tre olika bildsviter. Upptill kunde de krönas av rika bladornament. De stora mängder av altarskåp som fram till 1500 kom till Nordens kyrkor, tillverkades i nordty. verkstäder - i sht i Lübeck - samt i inhemska. Tyvärr kan end ett fåtal dokumentariskt föras till bestämda mästare. Rikast av alla skåp från denna tid är Bernt Notkes i Århus domk:a (1479), men ett förnämligt exempel är äv altarskåpet från Storkyrkan i Sthlm, tillverkat i Lübeck 1468 (på 1600-talet flyttat till Österåker, Up; nu SHM). Vid 1400-t:s slut börjar en livlig import av skåp från Flandern, från verkstäder i Antwerpen och Bryssel. Dessa skåp har en mängd små figurrika scener, som erinrar om den religiösa teatern, mysteriespelen ("mysterieskåp"); det förhöjda mittpartiet på corpus ger skåpen en livligare silhuett än de nordty. Representativa exempel i Strängnäs (tre st), Västerås samt från Lofta (Sm; nu SHM). På sidoaltarena kunde stå skulpterade helgonbilder av trä. En mängd sådana har bevarats i Norden, främst Maria- och Olofsbilder. De flesta av dessa har stått i skåp med dörrar, som i målningar eller skulpterade scener utvecklar den skulpterade bildens tema. Till de bäst bev från äldre medeltiden hör madonnabilden från Fröskog (Ds), 1200-talet, där dörrarnas skulpturer visar scener ur Kristi barndom.