Bysantinskt mynt

Bysantinska mynt. I Sverige har hittats 635 B. samt 68 skandinaviska imitationer av bysantinska mynt (1989). Nästan alla är av silver och nästan alla är präglade i Konstantinopel för medlemmar av den makedoniska dynastin, som kom till makten 867 och innehade tronen fram till 1056. Det största fyndet är från Ocksarve, Hemse sn, Gotland, med 123 bysantinska mynt, de flesta präglade mellan 1042 och 1055. Man har antagit att denna stora mängd nära samtidiga och delvis stämpelfärska mynt förts hem på en gång, kanske av en gotlänning som tjänat i kejsarens livvakt. Resten är fördelad på 193 fynd, de flesta från Gotland. Mynt från Basileios II:s och Konstantin VIII:s regeringstid (976-1025) är de utan jämförelse vanligaste (43 %), därnäst kommer mynt från Konstantin Porfyrogennetos (945-959) och Johannes Tzimiskes (969-976) regeringstider. Drygt vart fjärde av de bysantinska mynten, som är präglade för dessa fyra regenter, är genomborrade, en relativt sett mycket hög siffra, som visar att bysantinska mynt varit populära som amuletter. Bilden visar åtsidan på ett av Basileios och Konstantins mynt med de båda kejsarnas bröstbilder - den skäggige Basileios t v och den slätrakade Konstantin t h - och inskriften "Segra i detta tecken, Basileios och Konstantin". På frånsidan står "Basileios och Konstantin Porfyrogennetos, romarnas sanna konungar" (teckn förf).