Term

Apostel

Typ
Motiv
Status
Föredragen term
Vidare term
Snävare term
Definition
Apostlar (av gr. apo'stolos, sändebud). "Men när det blev dag, kallade han (Jesus) till sig sina lärjungar och utvalde bland dem tolv, som han ock benämnde apostlar" (Luk 6:14 - 16). De var: Simon Petrus och hans broder Andreas, Sebedeus söner Jakob (d ä) och Johannes, samt Filippus, Bartolomeus, Matteus, Tomas, Alfeus son Jakob (d y), Simon ivraren, Judas Taddeus och Judas Iskariot (Apg 1:26). Senare tillkom även Paulus som kallade sig själv "hedningarnas apostel" (Rom 11:13). Barnabas benämns apostel i Apg 14: 14 men brukar sällan uppträda i den medeltiden konsten bland de övriga apostlar. Apostlar framställs mestadels barfota, klädda i fotsid dräkt och däröver en mantel. (Undantag utgör dock Jakob d ä). Före 1200-talet bär de i allmänhet end bok eller bokrulle (evangeliet). Petrus kan dock redan nu bära en eller två nycklar. Efter 1200-talet bär apostlar individuella attribut som mestadels syftar på deras martyrium.
Litteratur
Medeltidens ABC (Orrling, Carin)
Externa källor