Term

Jakob d.ä.

Typ
Motiv
Status
Föredragen term
Vidare term
Definition
Jakob (d ä), apostel, 25/7, son till Sebedeus, broder till aposteln och evangelisten Johannes. Han var med Jesus vid Förklaringen (Matt 17:1 - 8) och i Getsemane (Matt 26:36 - 46). Enl legenden missionerade Jakob efter Jesu död i Judeen och Samarien, varefter han en tid även verkade i Spanien, dock utan större framgång. Jakob återvände nu till Judeen, där konung Herodes lät gripa och misshandla några i församlingen och "Jakob, Johannes' broder, lät han avrätta med svärd" (Apg 12:2). Jakob fick sin grav i Spanien och platsen, som fick namnet Santiago de Compostella, blev en berömd vallfartsort. Jakob framställs före 1200-talet med bok eller bokrulle och därefter dessutom med svärd. Vanligare är dock nu att han är klädd som pilgrim med stav, väska och hatt prydd med mussla. Han bär, i motsats till de andra apostlarna, i allmänhet skor. Scener med Jakobs avrättning förekommer.
Litteratur
Medeltidens ABC (Orrling, Carin)
Externa källor