Term
Porigt gods
| Typ |
Teknik
|
|---|---|
| Status |
Föredragen term
|
| Vidare term | |
| Snävare term | |
| Definition |
Keramik där magringen har lösts upp och det återstår små hål efter magringen. Porerna som återstår av magringen i kärlväggarna är oftast 0,2-3,0 mm stora och synliga för blotta ögat.
Leran har tillsatts någon typ av organiskt material eller kalkhaltigt material som magring. I dag framstår godset som fullt med små hål-porer, dvs det är bara hålen som finns kvar efter magringen.
Det organiska materialet kan ha bestått av t ex växtdelar, hår, päls, dynga och i ovanliga fall fjädrar. Det organiska materialet har sedan bränts bort i samband med bränningen eller brutits ned.
Håligheterna kan även vara kvar efter t ex kalk som har lakats ut sekundärt efter deponeringen. Brända ben bör i allmänhet bevaras och är sannolikt inte tillämpligt som tolkning av håligheterna.
Poröst gods är bland annat utmärkande för de yngre perioderna av den gropkeramiska kulturens keramikkärl (framförallt Fagervik III), kamkeramik men kan även förekomma i yngre kontexter i till exempel norr och öster.
Allt lergods är mer eller mindre poröst, dvs att det suger upp vätska., men det är inte denna betydelsen som åsyftas för termen porigt gods. Denna term ska förbehållas kärlväggar som har hål synliga för ögat.
|
| Litteratur |
|
| Relaterade föremål | |
| URI |
https://samlingar.shm.se/term/fbdf0363-9594-468d-8f3c-dd8703c8e5f2
URI har kopierats
|
|
All textinformation (metadata) på denna sida är fri att använda enligt licensen CC0. |
|
Upphov: Andersson, Helena, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0) Du får bearbeta och dela verket för alla ändamål, även kommersiella, så länge du anger upphovsperson och licensgivare.
Information om bilden