Väska till samedräkt

Sydsamisk väska för man. Väska smyckad med tennbroderier på rött och blått ylle. Denna typ av väska kallas ”skedväska” (”tasko”) och i den förvaras ens personliga sked i trä eller horn som man har med överallt. Väskan är fäst i ett med nitade runda tennbrickor dekorerat bälte. Bältet spänns i den tunna läderremmen på bältets insida. Bältets mått är mellan 80-86 cm beroende på var man spänner det, vilket stämmer bra överens med trädockans (inv.nr. 29574) midjemått. Väskan ingår i den så kallade ”Samegåvan” bestående av uppstoppad ren med tillhörande same snidad i trä samt ackja. Till renen hörande seldon i flera delar, samens mössa och fragment från den sammes kläder. Förutom denna väska bar man ofta också en tobaksväska och en penningpung. Dessa saknas i samlingarna.

En platt fyrkantig väska, dássko[37], av barkgarvat skinn med tenntrådsbroderat lock. Genom tre skinnöglor är ett bälte draget. Bältet är av skinn eller läder och prydd med runda mönstrade tennknappar. Väskan är en sydsamisk skedväska för man gjord för att hänga i bälte, i traditionell modell och med traditionellt utseende. Sydsamiska bälten har av tradition prytts med tennknappar. Beskrivning väska Väska i form av en ”ficka” med ett fyrkantigt lock, som helt täcker väskan. Locket är fastsytt högst upp på väskan. I överkanten av väskan är tre remsor av barkgarvat skinn fastsydda, så de bildar öglor för att dra ett bälte igenom. Väskan, eller fickan, är gjord av två fyrkantiga bitar barkgarvat skinn som är hopsydda nertill och i sidorna. ”Botten och framstycket är sytt i ett och bakstycket i ett”, säger Lisbeth Kielatis. ”Dássko syr man så, det är helt traditionellt.”[38] Framstycket har en rundad öppning. som är kantad med vitgarvat skinn. Bakstycket är tillverkat av renpäls, där päls-sidan varit utåt och alltså hamnat mot bärarens kropp. Väskan har idag förlorat det mesta av håret/pälsen. De hår som finns kvar visar att pälsen har varit ljus/vit. Bakstycket är trasig högst uppe på höger sida, en fyrkantig bit fattas. Längst ned på väskan är en ögla av tvinnat barkgarvat skinn fastsydd, för att stänga väskans lock i. Locket har ett bottentyg av blått kläde med ett rött kors i mitten, så det blå klädet delas upp i fyra rutor. På det röda klädet är en linje med blått tvinnat ullgarn fastsytt med läggsöm. ”På så sätt sydde man fast allt kläde, all dekor, på kolten, skinnkolten och pälsen innan symaskinen kom. Man sydde man fast garnet genom att sy över det med en annan tråd”, berättar Lisbeth Kielatis.[39] Locket är kantat med vitgarvat renskinn. Längst ned på locket finns rester av en rem av tvinnat skinn. Kanske har det suttit en knapp i den, för stängning av locket mot väskan. Tenntrådsbroderiet på locket är geometriskt med raka och sicksackformade linjer. Sicksackmönstret är utfört med plattdragen tvinnad tenntråd och omgivet av två rader tvinnad runddragen tenntråd. Sicksackmönstret är uppbyggt undertill, så att det bildas en förhöjning, en ås.Till väskan har hört en graverad hornsked och en tobakspipa av gips. I Livrustkammarens inventarium från 1696 är nämligen nedskrivet: ”Een lapp medh, - Bälte med een widsatt taska och en rijstat Hornsked, sampt een Tobaakz Pijpa af Gijpz uthi,--.”40 Hornskeden och pipan saknas idag. Material: bottentyg för tenntrådsbroderiet: blått kläde (så tättvävt att det är svårt att avgöra vävteknik), tyg till krysset på locket: rött kypertvävt kläde, Vidare: sentråd, rund- och plattdragen tenntråd, barkgarvat renskinn, renpälsskinn med ljust/vitt hår (har tappat det mesta håret).Tenntråden är både rund- och plattdragen. Tennet är tvinnat kring sentråd, enligt Lisbeth Kielatis.[41] Dekor: geometriskt tenntrådsbroderi. Ursprung: Västerbotten, enligt Lisbeth Kielatis och tillägger: ”den är jättevacker.”[42] Skedväskor av denna modell har även brukats i områden norr där om, men med annan utsmyckning. Beskrivning bälte Skedväskan hänger i ett bälte av skinn eller läder prydd med runda mönstrade tennknappar.De är tätt fastsatta längs hela bältet. Tennknapparna är fästa genom skinnet och nitade baktill. En del av bältet har gått av och bildar en lös ände. En ände avslutas med en metalldel med en ring i. I ringen sitter ytterligare en metalldel. I den har den lösa delen har suttit fast, men bältet har gått av. Den lösa delen har likadana tennknappar som på bältet och avslutas med en ytterligare en metalldel. I andra änden sitter ett metallspänne. I den har en platt skinnrem stuckits in för att fästa ihop bältet. Skinnremmen är fastsydd på bältets insida. I metallspännet är en tunn skinnrem fastknuten. Material: skinn eller läder, sentråd, tenn. Dekor: bältet är prytt med runda mönstrade tennknappar. Ursprung: Västerbotten, enligt Lisbeth Kielatis.43 Övrigt: läs mer om bälten med tennprydnader i denna rapport, i uppgifterna för bälte 13717 på Skoklosters slott.