Term

Hästutrustning

Typ
Föremålsbenämning
Status
Föredragen term
Snävare term
Definition
BRÅ: Under yngre bronsåldern börjar delar till hästutrustning förekomma, tex i en urna från Annelöv sn, Landskrona kn i Skåne där man fann betseldelar av brons, munlag och tvärstänger. Depåfyndet från Eskelhem och fyndet från Fogdarp liksom flera andra fynd tyder också på att hästen nu används som drag-och/eller riddjur. Det är sannolikt att man redan tidigare använt hästar men fynd saknas. Häll-och bronsristningar liksom fynd som Trundholmsvagnen tyder på detta, liksom enstaka fynd av horn- och benföremål som anses ha haft med hästutrustningar att göra. VIK: Hästutrustning. Hästen användes som dragdjur och riddjur. Till dess utrustning hörde förutom huvudlag med betsel och tyglar/ tömmar också seldon och remtyg, som kunde vara försedda med mer eller mindre präktigt utstyrda beslag, i äldre tid emellanåt av förgylld brons med djurornamentik, i yngre tid oftare av järn med bjällror och hängande prydnadsbleck. Till draghästarnas utrustning hör selbågar med särskilda metallbeslag, genom vilka tömmarna löper, s k selbågskrön. Andra detaljer som bevarats i jorden, är dragkrokar av järn för anspänningen, samt s k rangel. För ridning utrustades hästen med sadel och stigbyglar. Ryttaren var försedd med sporrar. Andra föremål i hästutrustningen som bevarats till våra dagar, är ryktskrapor, stora "hästkammar", piskbeslag samt broddar.
Litteratur
  • Sten- och bronsålderns ABC (Orrling, Carin)
  • Vikingatidens ABC (Orrling, Carin)
Externa källor