Upphov: Schmidt, Göran, Livrustkammaren/SHM (CC BY 4.0) Du får bearbeta och dela verket för alla ändamål, även kommersiella, så länge du anger upphovsperson och licensgivare.
LADDA NER BILDEN Information om bildenDolk, jambyiah, turkiskt kulturområde, 1600-talets början.
Fäste överdraget med guldplåt, ornerad i ett oregelbundet, drivet och ciselerat ytmönster samt rikt smyckad med kistfattade ädelstenar, varav 40 rubiner och 54 turkoser samt svartgröna, mindre stenar, samtliga "au cabochon". Fästets överdel bågformigtutvidgat uppåt, nederdelen med en nedåt vinkelformigt utdragen krage. Klinga damaskerad, mörkgrå, något bakåtböjd, jämnt avsmalnande mot spetsen och slipad med två jämnbreda skär. Gåva till Gustav II Adolf tillsammans med nr 6206, 9043-9046 och 10794-10795 av Gabor Bethlen (1580-1629, 1613 furste av Siebenbürgen, 1620-1622 kung av Ungern, svåger till Gustav II Adolf), sannolikt förmedlad av beskickningen som sändes till Sverige efter Gabors bröllop. Vid utställningarna i Budapest 2004-2005 på Vetenskapsakademien och därefter på Nationalmuseet framkom nya uppgifter om gåvan. Enligt Bethlen Gabors testamente daterat 16 augusti 1629 innehöll gåvan även hans tredje bästa häst. Han gav även en liknande gåva till George av Brandenburg. Alla föremål stämmer med beskrivningen i testamentet. Livrustkammarens uppgifter att den skulle ha levererats till Stockholm 1626 är således felaktiga. I testamentet finns däremot ingen dolk. Enligt Tibor S. Kovac, intendent vapen och hästutrustningar på Nationalmuseum, ingick inte dolkar i motsvarande hästutrustning. Den stämmer inte med garnityret i övrigt. Han påstår vidare att stenarna, turkoserna på dolken är nyare, troligen 1800-tal, men att dolken i övrigt är från tidigt 1600-tal. Vid en kontroll visar det sig att de första noteringarna i Livrustkammarens inventarier nämns ingen koppling till Bethlen Gabor i samband med dolken. Denna koppling görs först from 1671 års inventarium. Det är troligt att man trodde att de hörde ihop eftersom de påminner om varandra. Däremot ska ett s.k. långsvärd tillhöra gåvan som vi inte kan identifiera idag. Bethlen Gabor hade en uppköpare vid namn Keresztesi Pal som hade en inköpsbok. I denna finns listat sadeln 1100 guldmynt, klubban 400 guldmynt och sabeln 660 guldmynt. Föremålen är beskrivna i detalj och identiska med våra. De inhandlades i Istambul 1625. Stigbyglarna och sadeln är även märkta med en thugra tillhörande Murat IV som regerade mellan 1623-1640. Föremålen kan alltså ha tillverkats tidigast 1623 och senast 1625 då de inhandlades av Bethlen Gabor. Vad gäller priserna så är även andra sablar identifierade ur Bathlen Gabors inköpsbok, sablar som idag finns i Nationalmuseet i Budapest. De är mycket fina men inget av dem betingade ett sådant högt pris som den som idag finns i Livrustkammaren. År 1996 fanns sabeln och baljan utställda tillsammans med andra vapen i Budapest och då var baljan röd enligt beskrivningar. De bevarade uppgifterna ur testamentet finns i en bok från 1800-talets slut som lär vara en avskrift av testamentet. Men den ursprungliga handlingen är inte återfunnen ännu då ungrarna har sina arkivhandlingar i många olika länder idag. En liknande klubba som Livrustkammarens finns idag i Moskva. I Bethlen Gabors ägo fanns även en stor mängd silver, bland annat en bordsuppsättning som skulle kunna vara en gåva från Gustav II Adolf. I beskrivningen liknar den en gåva som idag finns i Kreml. Men detta är bara spekulationer.
| Museum |
Livrustkammaren
|
|---|---|
| Föremålsbenämning |
|
| Kategori |
Dolkar och knivar
|
| Material |
|
| Storlek |
|
| Teknik |
|
| Antal |
1
|
| Datering |
1600-talets början |
| Tillverkningsplats | |
| Tidigare ägare | |
| Fysiska egenskaper |
|
| Föremålsnummer |
10792_LRK
|
| Andra nummer |
Nr 1867: 3845:a
|
| Litteratur |
|
| Relaterat föremål | |
| Tillhörande texter |
|